På lördag 11 firas den internationella flyttfågeldagen på olika håll runt klotet och BirdLife Sverige passar på att nylansera sin fågelforskningstidskrift Ornis Svecica. I premiärnumret kan du se tidskriftens nya skepnad och lära dig mer om två svenska häckfåglar vars öden är diametralt olika. Medan den svarthakade buskskvättans gör ett snabbt intåg som svensk häckfågel möter ortolansparven stora utmaningar i det svenska jordbrukslandskapet.

 

Innan 1991 publicerade dåvarande Sveriges Ornitologiska Förening forskningsrapporter i Vår Fågelvärld, men i samband med tidningens modernisering och breddning 1991 uppstod behovet av ett nytt forum för svensk fågelforskning och Ornis Svecica såg dagens ljus. I början önskades en anknytning till den svenska fågelfaunan, men snart breddades detta och bidrag välkomnas  numera oavsett fåglarnas eller författarnas hemvist. Från starten har texterna publicerats på svenska (undantagsvis norska eller danska) med en engelsk sammanfattning eller vice versa. Ornis Svecica skiljer sig från de flesta forskningstidskrifter genom att den riktar sig till fågelforskare inom den akademiska världen såväl som till icke-professionella ornitologer. BirdLife Sverige och Ornis Svecica anser att det är av yttersta vikt att föreningens medlemmar får uppmuntran – och ibland handfast stöd från redaktionen – att bearbeta de datamaterial från inventeringar, holkstudier, ringmärkningsprojekt, artprojekt och andra spännande aktiviteter, där avsevärd tid och möda ägnas våra fåglar.

 

De två första uppsatserna i nylanseringens årgång 29 är exempel på just sådana uppsatser, där ornitologer utanför den professionella fågelforskningen har behandlat spännande material. Reino Andersson har följt den svarthakade buskskvättans expansion på Västkusten under de senaste två åren och hittade inte mindre än 83 revir med 58 häckningar som resultat. Majoriteten av reviren återfanns på kusthed och de häckande paren lade andrakullar i flera fall. Läs mer i Andersson (2019). Jan Sondell, Carles Durà och Magnus Persson studerade ortolansparvar i Kvismarens jordbrukslandskap, där den häckande populationen för en tynande tillvaro. De fokuserade särskilt på hur ortolansparvarna utnyttjade de olika typerna av barmark i jordbrukslandskapet för födosök, och ger förslag på hur jordbrukare med enkla medel kan göra stora insatser för att förbättra ortolansparvarnas förutsättningar för häckning.

 

Så vad är nytt? Ornis Svecicas prenumeranter vet redan att BirdLife Sverige under slutet av 2018 beslutade att stoppa utgivningen av en den tryckta upplagan. Dels är tryckningen kostsam och dels är en papperstidskrift ett alltmer sällsynt forum för spridning av forskning. I stället gavs Ornis Svecicas redaktion uppdraget att modernisera tidskriftens utgivning och finna en funktionell lösning för att tillgängliggöra innehållet online. Så har skett, och Ornis Svecicas nya webbplats är en del av en publiceringsplattform för open access-tidskrifter, Open Journal Systems. Då uppsatserna inte längre trycks ser vi inte någon anledning att hålla fast vid ett visst antal nummer per år, utan i stället utges tidskriften årgångsvis enligt en kontinuerlig publiceringsmodell. Det betyder att så fort en uppsats har fackgranskats och godkänts publiceras den slutgiltiga versionen online som en pdf-fil, paginerad inom årgången. På så sätt sprids forskningen snabbt efter att en text godkänts. Vi märker också varje uppsats (ny som gammal) med en Digital Object Identifier (DOI), vilken fungerar som en permanent ID-handling och webb-adress till uppsatsen.

 

Vi har också uppdaterat utseendet för Ornis Svecica. För att öka tydlighet och läsvänlighet har vi utvecklat nya mallar för uppsatserna där typografin underlättar för läsaren att snabbt förstå vilken text som är vad. Årgångarnas framsidor kommer att prydas av fotografier med anknytning till den publicerade forskningen (denna gång en sjungande ortolansparv fotograferad av Ivan Sjögren), och vi har tagit fram en logotyp som blinkar tillbaka till tidskriftens omslagsbild under de första åtta åren, en flygande korp fotograferad av Torbjörn Lilja.

 

Även tidskriftens redaktion har förnyats. Sören Svensson kvarstår som huvudredaktör och Åke Lindström, Robert Ekblom, Jonas Waldenström och Martin Stervander fortsätter som ämnesredaktörer. Den sistnämnda har även av redaktionen utsetts till verkställande redaktör, och handhar de praktiska aspekterna av att bygga upp Ornis Svecicas webbplats, hantera processer kring insända bidrag, sättning av accepterade uppsatser, publicering och spridning. Medan vi tackar Dennis Hasselquist, som efter en mångårig insats lämnar redaktionen är vi glada att kunna välkomna två nya ämnesredaktörer: Anouschka R. Hof (Wageningens universitet, Nederländerna) och Helena Westerdahl (Lunds universitet).

 

Vi hoppas att de av BirdLife Sveriges medlemmar som är nyfikna på fågelforskning ska spana in Ornis Svecica. Det vetenskapliga formatet kan bjuda på lite utmaningar för en ovan läsare, men alla bör kunna få ut något av en intressant uppsats! Om du är intresserad av att meddelas när Ornis Svecica publicerar nya bidrag rekommenderar vi att du registrerar dig som användare på webbplatsen, så får du ett mejl samma minut som en ny uppsats blir tillgänglig online. Du kan också följa Ornis Svecica på sociala medier som Twitter och Facebook. Vi hoppas också att du vill sprida forskningen i Ornis Svecica på sociala medier. Inkludera då DOI-länken till uppsatsen du tipsar om, och tagga då gärna tidskriften med användarnamn @OrnisSvecica!

Spread the love